En av guiderna visar ett av rummen i herrgården.
Foto: Eva-Lena Ahlqvist

På 1100-talet var Julita en kungsgård, som skänktes till cisterciensermunkar, idag är godset ett levande lantbruk och museum, ägt av Nordiska museet. Däremellan var det reformation och Gustaf Vasa återtog Julita. Gustav II Adolf lämnade godset i pant till en österrikare när han lånade pengar till trettioåriga kriget. Hans dotter gifte sig med en polsk adelsman, som därmed blev ägare (kvinnors rättigheter var inte stora på den tiden). På 1800-talet köptes det av tobaksfabrikör Bäckström, vars son Arthur 1944 testamenterade alltihop till Nordiska museet.

Arthur hade inte barn, men hundar – de finns porträtterade i herrgården. Arthur gifte sig aldrig, trots att det fanns flera kvinnliga vänner som gärna ville. Huruvida han var gay eller inte kunde/ville vår guide inte svara på när ett 40-tal journalistseniorer fick en visning av herrgården.

Hela herrgården är ett museum över olika inredningsstilar från 1700- och 1800-talet. Och fullt av vackra intarsiamöbler, byggda av Henning Forsman, som var torpare på Julita och fick otaliga beställningar på möbler av Arthur.

Genbank för fruktträd

Efter visningen strövade några i parken med Sveriges genbank för gamla fruktsorter, en mängd pionsorter, en stor köksträdgård och ett orangeri med olika sorters pelargoner. Andra besökte Arthurs eget Skansen med gamla stugor. Eller museet han byggde när hans samlingar inte längre fick plats i herrgården eller stugorna. Där visade han olika möbelstilar från 1500-talet till sent 1800-tal. Tiden därefter var han totalt ointresserad av.

Sedan var det dags för lunch på Julita Wärdshus, som drivs av stjärnkocken Tommy Myllymäki.

Vår guide visar fotot med Fogelstads grundare: Elisabeth Tham, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Elin Wägner och sittande Kestin Hesselgren.
Foto: Marianne Falk

Rollspel om makten

Mätta och belåtna fortsatte vi med bussen ett par kilometer till Fogelstad där vi fick veta allt om den kvinnliga medborgarskolan och hur kvinnor ur alla samhällsklasser lärde sig att ta vara på den makt som rösträtten gav dem. Med rollspel i den fiktiva kommunen Komtemåtta, sång, föreläsningar, debatter och musikteater från 1925 och 30 år framåt, fick 2000 kvinnor sin utbildning där.

Fogelstad är idag privatägt, men i det gamla mejeriet har kulturföreningen

Ett citat från en av deltagarna på Fogelstads kurser.
Foto: Marianne Falk

Fogelstad byggt upp en utställning över verksamheten.

Marianne Falk