-Det blev lite fel i mitt cv på inbjudan. En hopblandning av mig och min pappa, inledde Jan Winter på Pressklubben 25 oktober.
-Jag började min journalistkarriär på radio Uppsala, och har sedan varit på TT till pension.
Jan berättade sedan om ”Dieters bok”, en bok om hans pappa, som kom till Ingmar Bergmans föräldrar i mars 1939 och blev kvar i sju år.
Dieter var 17 år då, och hade året innan guidat Ingmars syster runt i Berlin. Som halvjude var han nu på flykt från sin hemstad Berlin och på väg till jobb i Kiruna. Under besöket hos Bergmans stängdes Norrland av för utlänningar och Dieter fick stanna hos Erik och Karin Bergman.
Varm och ljus familj
Dieter beskrev familjen som varm och ljus. Erik Bergman var inte alls nazist, han hjälpte både judiska och norska flyktingar och det var inte heller han, utan Karin, som stod för agan, som dessutom mest drabbade Ingmars bror Dag. Tvärtemot vad Ingmar Bergman skrev i Laterna Magica.
-Men detta är ingen anti-Bergmanbok och Laterna Magica är stor litteratur.
Det Bergmanska hemmet var också ett rebellnäste för dem som ville att kvinnor skulle kunna prästvigas.
Dieter blev så småningom journalist. Hans första artikel publicerades 1944 i Trots Allt, och med den i fickan gick han runt på redaktionerna i Klarakvarteren och sökte jobb. Efter några korta anställningar flyttade han tillbaka till Berlin och frilansade, för att så småningom bli anställd som korre på Expressen.
Ämne för en egen bok
Jan har gjort mycket research inför boken i Riksarkivet, Bergmanarkivet, judiska församlingens arkiv och SÄPOs arkiv, och när boken var klar blev den 600 sidor tjock och han fick ägna mycket tid åt att stryka ner. Bland annat hundra sidor om Ingmars nazistiske bror Dag, någon som han tycker är ämne för en egen bok.
Marianne Falk
