var rubriken och temat för Martin Rörbys stimulerande och uppskattade genomgång av olika stadsmiljöer för 50-talet medlemmar som samlats den 29 januari i Radiohuset.
Som arkitekturhistoriker började han med de gamla grekerna och Partenontemplet i antikens Aten och det gyllene snittets betydelse för god arkitektur. Men snabbt förflyttades vi till modernare tider. Med hjälp av mycket väl valda bilder fick vi följa med på en resa genom arkitekturens och stadsmiljöns utveckling.
Ropen skallar: bort med det gamla, men ibland vill man tillbaka till svunnen tid som nu, när det finns krafter som vill åter till tinnar och torn i stadsmiljön. Men det gäller att vara vaksam och inte falla för dåliga kopior.
Varsam kombination
Som svar på rubrikens fråga menade Martin Rörby att vackert inte är en stil i sig utan en varsam kombination av omsorg och fingertoppskänsla.
Under den följande frågestunden togs aktuella Stockholmsfrågor upp. Martin Rörby, med förflutet som sekreterare i Skönhetsrådet varnade bland annat för den ”jäsning” som pågår i Stockholms city genom att byggnaderna växer på höjden. Det ger en oharmonisk skyline. Däremot hade han inget emot höga hus och torn, gärna solitärer, som var rätt placerade och utgjorde goda landmärken.
Ekonomin viktig faktor
Från golvet kom synpunkten att arkitekterna har för mycket maktposition på de boendes och vanligt folks bekostnad. Rörby replikerade att uppfattningen om arkitektens makt är överdriven och att det var andra faktorer, inte minst ekonomiska, som bestämde byggprocessen.
Martin Rörby poängterade också politikernas ansvar för en välplanerad stadsmiljö. Han försäkrade också att förslaget om Nobelhusets ”gyllene låda” på Blasieholmen var dött och begravet.
Text: Tönu Nilsson
Foto: Anne-Christine Blixt
PS. Många gissade på bilden från inledningen, alltifrån gyllene snittet till en trappa. Det sista var närmast, det är trappräcket i Filmhuset som ska föra tankarna till en filmrulle.